Tydligen så flyttar Johanna till Stockholm nästa vecka, ännu fler tårar pressade sig fram.. Har nog gråtit mer under dom här två veckorna än jsg gjort på hela sommarn. Jag är jätteglad för hennes (för alla vänner som har flyttat) skull, men det känns rent ut sagt förjävligt att jag måste stanna kvar här medans alla vänner far en efter en. Att en sträng på min ena gitarr (favoritgitarren dessutom) gick av gör inte saken bättre. Inte för att det är hela världen men det verkar som att allting motarbetar mig just nu..

Ska hursom helst umgås med ett gäng brudar ikväll, lite ljus i denna dystra vardag..